Logos Multilingual Portal

Select Language



Maurice Maeterlinck (1862 - 1949)
Maurice Maeterlinck, the Belgian author, was an outstanding exponent of symbolist drama and the author of "The Blue Bird" and "Pelléas and Mélisande", on which Debussy's famous opera was based. It earned Debussy widespread fame as a musician of outstanding significance. The extent to which his score retained and enhanced the abstract, dreamlike quality of Maeterlinck's play was extraordinary, as was his treatment of melody. In his hands, the latter became virtually an extension, or duplication, of the rhythm of natural speech. Regarded by some critics as a perfectly wedded fusion of music and drama, it has had frequent revivals.
Maeterlinck was born in Ghent and educated in law at the university there. He abandoned the legal profession when he moved to Paris in 1886 and came under the influence of the symbolist poets. Reacting against the prevailing naturalism of French literature, Maeterlinck wrote some symbolist poetry, notably "Les serres chaudes" (Hothouses, 1889). He is known principally for his plays, for which he received the 1911 Nobel Prize. He lectured in the United States in 1921 and spent World War II there. Maeterlinck returned to Europe following the war and died on 6 May 1949 in Nice, France.
Maeterlinck's plays are characterized by clear and simple writing, by a dreamlike atmosphere, and by the suggestion rather than the direct expression of ideas and emotions. His early plays are marked by an attitude of profound melancholy and pessimism in the face of evil and death. In his later plays this attitude gives way to a belief in the redeeming power of love and in the reality of human happiness. His plays include "The Princess Maleine" (1889, translated in 1892), the melancholy fantasy masterpiece "Pelléas et Mélisande" (1892, translated in 1892 and made into an opera in 1902 by the French composer Claude Debussy) and "The Blue Bird" (1909, translated in 1909), which has become a classic for children.
Less popular are "Monna Vanna" (1902, translated in 1904) and "The Burgomaster of Stilmonde" (1918, translated in 1918). Maeterlinck was also the author of many works in prose that deal with philosophic questions and with nature; they include "The Treasure of the Humble" (1896, translated in 1897), "The Life of the Bee" (1901) and "The Intelligence of Flowers" (1907).

se quaucon declliare savâi cein que l\'è lo bounheu, l\'è prâo sû que l\'a pèsu
a begatas, millor que barallar u querer salir d\'una disgrazia, ye prebar a estar goyoso aintro d\'era, adempribiando-la
a bias est mezus a chircare de esser ditzosos in sa disaùra, atzetende·la, chi noa a bi gherarre o a si nde cherrer isfrancare
a l\'é bel ruvé dossman à comprende ëd comprende nèn \'d autr tut
a olte l\'è mej pruà a sintis cuntech en de na disgrasia piotost che das de fà e pruà a gnin fò
a veces, mejor que combatir o querer salir de una desgracia, es probar a ser feliz dentro de ella, aceptándola
a volte è meglio cercare di essere felici nella disgrazia, accettandola, piuttosto che combattere o volerne uscire
a volte è meio cercà de esse felici nella disgrazia, accettandola, piuttosto che combatte o volenne uscì
a voltis al è miôr cirî di jessi content inte disgrazie, tigninle, pluitost che combatile o volint jessi
a vorte è mejo cerca\' d\'esse\' felici naa disgrazia, accettannola, invece de combatte\' o volenne usci\'
a voti è megliu cercà di essi filici intra la disgrazia,accettnnula,inveci di cumbatti o di vulerne esci
a vueltas, meyor que combatir ou querere salire d\'una desgracia ye prebar a sere feliz en dientru d\'eilla, aceutándula
a vueltes, val más precurar ser feliz na desgracia que combatir contra ella, aceptándola
a-wechoù eo gwell strivañ da vezañ eürus er gwalleur dre e zegemer, kentoc\'h eget dre stourm pe dre glask e drec\'hiñ
agan skentoleth-oll ny wra marnas agan gweres dhe verwel yn ün wodhevel pönvos gweth del wra mylas na wor travyth
ainus kasu kõigist meie teadmisest on see, et me piinleme surres enam kui loomad, kes ei tea midagi.
ak niekto tvrdí, že vie, čo je šťastie, určite ho už stratil
al è biel cuistâ un pôc a la volte il savê di no capî nuje
al ons kennis help ons maar net om ’n wreder dood te sterf as die diere wat niks weet nie
al onze kennis helpt ons alleen een pijnlijker dood te sterven dan een dier, dat niets weet
al vor viden hjælper os kun til at dø en mere smertefuld død end dyrene, der intet ved
al wat kennis ons bijbrengt is het besef dat wij een wredere dood sterven dan de dieren, die niets weten
al wo kènnis os bijbrink ès dat ve mei afzien at ve daudgon as de beiste, wo niks wiëte
all das Wissen dient dem Menschen nur dazu, ein wenig grausamer als ein Tier - das nichts weiß - zu sterben
all our knowledge merely helps us to die a more painful death than animals that know nothing
all vår kunskap leder endast till att vi går en mer smärtsam död till mötes i jämförelse med djuren som inget vet
ambell dro mae\'n well ymdrechu i fod yn hapus mewn adfyd drwy ei dderbyn, yn hytrach na thrwy ymladd neu drwy geisio ei drechu
amikor valaki azt állítja, hogy tudja, mi a boldogság, nagyon valószínu, hogy már el is veszítette
an holl ouiziegezh ne ra nemet hor skoazellañ da vervel en ur c\'houzañv poanioù gwashoc\'h eget na vez gouzañvet gant al loened na ouzont netra
an n\'è mènga mêl adères pianèin pianèin ch\'ans capèss gnìnta
arras egoki da apurka-apurka ulertzea ez dugula ezertxo ere ulertzen
ás veces convén tentar de ser ditoso na desgracia aceptándoa do que combater contra ela
ás veces convén tentar de ser feliz dentro da desgracia aceptándola que luitar contra ela
às vezes é melhor tentar ser feliz na desgraça, aceitando-a, em vez de tentar combatê-la ou fugir dela
at times it\'s better to strive to be happy in misfortune by accepting it, rather than fighting or trying to overcome it
az összes tudásunk csak abban segít bennünket, hogy fájdalmasabb módon haljunk meg, mint a semmit nem tudó állatok
bash wiloye hûn kêm kêm têbigêjî ku tu tishtî fam nakî
bashe wirde wirde têbigey ge le hîç nagey
baten batek zoriona zer den badakiela badio, pentsatzekoa da zorion hori galdu duela
batzuetan hobe da zorigaiztoa onartu eta bere barnean zoriontsu izaten saiatzea, borrokatu eta bertatik irten nahi izatea baino
bazan talihsizlikle savaşmak veya aşmaya çalışmaktansa kabullenip öyle mutlu olmaya çalışmak daha iyidir
beser zayn a sameyekh bekhelkoy vos shayekh dem shlimazl. vi tsu zayn a moyred bemazl
biri mutluluğun ne olduğunu bildiğini söylediğinde, o kişinin mutluluğu kaybettiği anlaşılabilir
cài forè è ccàddio na jurèzzume na ìmesta charùmeni \'so cacò, piannontào, pira ca na cumbattèzzume oi na tèlume na\'ggui
când cineva pretinde că ştie ce este fericirea, cu siguranţă a pierdut-o
cando alguén di saber o que é a felicidade, pódese intuír que a perdeu
canno calicunu domannada de ischire ite este sa felicidade si potede cumprennere chi l\'ada peldida
cała nasza wiedza pomaga nam jedynie umierać w większym cierpieniu niż zwierzęta, które nic nie wiedzą
cert vot è meggh c\'rcà d\'ess\'r felic ind a disgraz ca cumbatt\'r o vulè cu assè
ĉio, kion nia scio havigas al ni, estas morti ene de suferoj pli teruraj ol tiuj de bestoj, kiuj nenion scias
co uno dixe de savere cossa che xé ea feicità, eora te capissi che ea gà perdua
co\' un se pretendi de saver coss\' che xe la felicità, sicuro che\'l la ga persa
cuan un diz que sape lo que ye a felizidá, se pué suposar que la ha perdito
cuand quälchidon al dis \'d saber che cosa l\'é la felicité, as pol intuir ch\'al l\'ha perdida
cuando uno dice que sabe lo que es la felicidad, se puede suponer que la ha perdido
cuant che cualchidun al dîs di savê ce ca jè la felicitât, si pò scrupulâ che la jà pierdude
czasem lepiej jest starać się być szczęśliwym w nieszczęściu akceptując je, niż walcząc lub usiłując je przezwyciężyć
c\'est beau de comprendre peu à peu que l\'on ne comprend rien - Maurice Maeterlinck
c’ èst bia d’ comprinde pyane myane k’ on n’ comprind rén à rén
da yw dos ha convedhes orth tymmyn na wör an den travyth
dâi yâdzo, vaut mî coudyî ître hirâo dein la malapanâïe et l\'accètâ, que dzevattâ po coudyî ein salyî
däl vôlt l é méi pruvèr d èser cuntént int la dSgrâzia, mitànds al côr in pèS, che n é cunbâter o vlairen vgnîr fòra
dal volti l\'é dmèi serchèer d\'èser cuntèint int la mela sort, tulandla sò, piotòst che cumbater o vrèiregh saltèr fora
dal volti l\'è mej zirché d\'es felis t\'la disgrezia, radanendla, c\'a\'s cumbatt par vni\' fura
dal vòlti l\'è mî sfurzères d\'èser cuntèint ànch in dla desgràzia, tôr al mànd cum\'al vìn, piotòst che ribelères e lutèr per gnirèn fôra
dal volti \'l è mej sercar \'d esar cuntent in dla disgrasia, tulend-la, piutost che cumbatar o vlir gh a gnir fora
de bès dèk baeter van dich niër te lègge bei de mizziëre boeste ènzits ên prebiëre \'t bèste tevan te maoke, dan te mattele vér traut te geraoke
de còps que i a, es melhor de faire son possible per èstre aürós dins lo malastre, en l’acceptant, puslèu que de s’esforçar per lo combatre o per se ‘n tirar
de vegades és millor buscar la felicitat en la desgràcia, acceptant-la, que no combatre-la o voler defugir-la
de vegades és millor buscar la felicitat en la desgràcia, acceptant-la, que no combatre-la o voler defugir-la
de vòtte l\'è megio çercâ à ëse contenti inte desgraçie, ciuffïto che scombàttila pe voeine sciortî
demek ku zilamek bêje wî dizane shadî chîye, mirov dikare bêje wî shadî hunda kirîye
det är bra att man långsamt blir medveten om att man inte förstår någonting
det er godt langsomt at indse at man ingenting forstår
di vòlt l\'è mèj vess content in la desgrazia e accettalla puttòst che combattela e vorenn vegnì foeura
dil vòlt l\'è mei che un aL zzérca ad tiraras su da na disgrazzia e faras na rasón, pitost che cumbatar par gnirag fora
dil volti l\'é mej tratär de stär content en la desgrasia e aceptärla príma \'d sfidärla o tratär \'d saltären fora
dis goed om geleidelik te besef dat ‘n mens niks weet nie
dle vire a l\'é méj pijè la dësgrassia coma a ven e vëdde d\'contentesse, pitòst che combatla e sërché \'d seurt-ne
dle volte ’l è mei sercar d’esar content in dle disgrasie, cetandole, putost che conbatar o volerle mia
dobro je polako doći do shvaćanja da ništa ne razumijemo
dobro je, da počasi prideš do spoznanja, da ne razumeš ničesar
dobrze jest powoli zdawać sobie sprawę z tego, że nic się nie rozumie
dutis lis nestri cognossincis nûs iudin dome a murî di une muart un pôc plui dolorose di chê dai nemai che nuje \'a san
è bbello \'o ccapì a nu poco â vota ca nun capimmo niente
è bello acquisire a poco a poco la consapevolezza di non capire niente
è bello capi\' \'na \'nticchia pe\' vorta de nun capicce gnente
è bellu acqusisci pocu a pocu la cosienza di nun capisci nenti
è bellu quannu capisci \'na picca a vota c\'u \'ccapisci nente
è bieju cunquistà \'n po\' pe\' \'ota ra cuscienzia de nun capì gnente
é bo írmonos dando conta de que non comprendemos nada
é bom irmo-nos apercebendo que não compreendemos nada
é bom irmos compreendendo pouco a pouco que não compreendemos nada
é bon írmonos dando conta de que non comprendemos nada
e vote è meglje cercà ‘e essere felic inta a disgrazia, cercanne d’a accettà, piuttost che a combattere o vulerne ascì
ein Mensch, der vorgibt zu wissen, was Glück bedeutet, lässt erahnen, dass er es verloren hat
en òrrio na\'chi iss olìo,iss olìo to zzèri ca è nnoà tìpoti
en vezes mijor ke kombatir o kerer salir de una dezgrasia, es provar de ser felis arientro de eya, akseptandola
es bèu comprene pauc a cha pauc que comprenem ren
és bo adquirir a poc a poc la conformitat de no comprendre res
es bo adquirir lentament la conformitat de no comprendre res
es bueno adquirir poco a poco la conformidad de no comprender nada
es bueno entender a pokapoko ke no entendemos nada
es isch schön, na dis na z’verstah, dass me nüt verstaht
es ist gut, wenn man sich langsam bewusst wird, dass man gar nichts versteht
es ist hin und wieder besser wenn man versucht im Unglück glücklich zu sein indem man es akzeptiert, als es zu bekämpfen oder zu versuchen darüber hinweg zu kommen
estas bone kompreni, iom post iom, ke oni komprenas nenion
este bine să înţelegi încetul cu încetul că nu înţelegi nimic
gdy ktoś twierdzi, że wie co to jest szczęście, można przypuszczać, że je utracił
gisht ew zanistey hemane tenê yarmetîman pê deka bo mirdinî gelêk be êshtir le ajallan ke hîç nazanin
gott er að átta sig á því smám saman að maður skilur ekki neitt
gure ezagupen guztiek ezer ez dakiten animaliek baino heriotz mingarriagoxea izaten besterik ez digute laguntzen
hiçbir sey anlamadiginiz gerçeğineadım adım ulaşmanız iyi bir seydir
hu sabieh li bil-mod tibda tifhem li ma int tifhem xejn
ibland är det bättre att sträva efter att vara lycklig i olyckan snarare än att kämpa och försöka kommer ur den
iè bellu acquisiri a pocu a pocu a consipevolezza di non capiri nenti
indien iemand beweert te weten wat geluk is, mag men aannemen dat hij het verloren heeft
interdum melius est nos beatos esse conari in calamitate accipienda quam pugnare ad egrediendum
ir labi pamazām saprast, ka neko nesaproti
it\'s good to slowly come to the realisation that you understand nothing
iyo umuntu avuze ko azi ico arico umunezero, uca wumva ko ntawo afise
iyo umuntu avuze ko azi icyo aricyo umunezero, ushobora guhita wumva ko yawutaye
je dobře si pomalu uvědomovat, že ničemu nerozumíš
je pekné pomaly si uvedomovať, že ničomu nerozumiete
jó dolog lassan rájönni arra, hogy az ember semmit nem ért
joskus on parempi yrittää olla onnellinen onnettomuudessa hyväksymällä se sen sijaan että yrittäisi taistella sitä vastaan ja voittaa sen
kad kāds apgalvo, ka zina kas ir laime, tad var saprast, ka tas to ir pazaudējis
kad netko kaže da zna što je sreća, može se naslutiti da ju je izgubio
kaikki tietomme auttaa meitä vain kuolemaan tietämättömiä eläimiä hieman tuskallisemman kuoleman
kaktêk kesêk îdî\'a bika dezanê shadî chîye , miro dekrê hest bika ew shadî le kîs dawe
katkada je bolje truditi se biti sretan u nesreći prihvativši je, nego boreći se ili pokušavajući je nadvladati
když někdo tvrdí, že poznal štěstí, určitě už o něj přišel
kelkfoje prefere klopodu esti feliĉa en la malfeliĉo ol lukti por eliri el ĝi
kiam homo asertas scii kio estas feliĉo, ĝin li certe perdis
kimün ta ayizuamkülen pin mew ta che kimfaliy ñi amulnentuel
kiñeke mew, ayi ñi kewayael ka ñi fam xipayael üjüf zugu mew, feyti pial ñi ayiwzuamael mülele egu, fey ñi feley pileal
kom ta yin kimün ta kejupelu tayin zoy newe kuxankawnuam ta laliyin zoy püchin ta kujiñ reke rüftu kimnolu
kuando una persona pretende savar lo ke es la felisidad, es ke siguramente le perio
kui keegi võidab, et ta teab, mis on õnn, ju siis on ta sellest ilma
küll on ilus jõuda tasapisi arusaamisele, et sa tegelikult mitte millestki aru ei saa
kullma jtina l-gherf kollu taghna hu li meta mmutu nhossu hafna iktar tbatija mill-annimali li ma jafu xejn
kümey ta ñochikechi ta ñi maypilerpuael ta che chem ta ñi kimtukunuel rume
kun joku sanoo tietävänsä mitä onni on, voi aavistaa, että hän on menettänyt sen
kur dikush thotë se e di ç\'është lumturia, mund të kuptohet se e ka humbur atë
kwand ène sakî s\' vante di conèxhe li bounheûr, vos polèz wadjî ki vént dèl piède
l é bèl d in man in man capîr ch\'an s capéss ngåtta
lorsqu\'une personne prétend savoir ce qu\'est le bonheur, elle l\'a certainement perdu - Maurice Maeterlinck
l\'é bel capir poc a la volta ch\'an ne s\' capisa gnent
l\'é bèll gnir a capir di man in man che as capéss gnint
l\'è bell rivà a capì adasi-adasi de capì pròppi nagòtt
l\'é bello accòrzise da maniman che n\'accapimmo ninte
l\'è bî de compreindre tsô poû que te comprein rein
l\'è propri bel acorgse poc a poc che en se capisc nient
l\'è proprî bèl quand pièn pièn t\'capéss d\'an capì gnînt
l\'è propri una goduria capess ad po\' ad po\' c\'an\'s capess gnint
l\'è un bel quèl, c\'un pö par volta as ariva ad esar cussiént dal fat c\'an as capiss nient
l\'es bèl comprene pauc a pauc que comprenem pas ren
l’è bel, en pit a la olta, capì che sa capes nient e sail
maar goed dat de mens beetje bij beetje begrijpt dat hij eigenlijk niets begrijpt
mae\'n dda araf sylweddoli nad yw dyn yn deall dim
mat eo kompren tamm-ha-tamm ne oar an den netra
mincatant es mielh cerchar d’èsser urós dins la desgràcia, que combatre o n’en voler sortir
mõnikord on parem üritada olla õnnelik õnnetuses leppides sellega selle asemel, et proovida selle vastu võidelda ja seda võita
motte \'nan àntrepo lei ti zzeri t\'ene ti charà, sozzi noìsi ti già tin èchase
när någon säger sig veta vad lyckan är, kan man ana sig till att han förlorat den
når nogen hævder at vide, hvad lykke er, kan man føle, at vedkommende har mistet den
néha jobb, ha az ember elfogadja a bajt és megpróbál abban boldog lenni ahelyett, hogy harcoljon ellene vagy kísérletet tegyen a legyőzésére
někdy lepší s neštěstím nebojovat nebo se ho pokoušet překonat, ale přijmout ho, a tak dosáhnout štěstí
nid yw ein holl wybodaeth ond yn ein helpu i farw gan ddioddef poen waeth nag a wna anifeiliaid na wyddant ddim
niekedy je lepšie snažiť sa byť šťastní v nešťastí, prijmúc ho, ako sa mu postaviť na odpor alebo chcieť z neho uniknúť
nogle gange, i stedet for at kæmpe for at komme ud af ulykken, er det bedre at prøve at være lykkelig på trods og acceptere den
O único para o que serven os nosos coñecementos é para morrer con sufrimentos máis atroces dos que teñen os animais, que nada saben
oimeraẽ he’íva oikuaáha mba’épa vy’apavẽ, ikatu ñaimo’a ohundihague
olo cino pu zzèrume mas avisà mmone na \'pesànume \'zze \'na tànato me plèon olìo ppono \'zze cino ta ttinà ka en izzèrune tìpoti
omnes cognitiones nostrae nos iuvant solum ut morte paulo acerbiore moriamur quam animalium quae nihil sciunt
on hienoa tulla vähitellen tietoiseksi siitä, että ei ymmärrä mitään
ora un persona bisa ku e sa loke ta felisidat, bo por suponé ku e la perdé
pa lavar un den e oar petra eo an eürusted, e c\'haller bezañ sur ez eo bet kollet gantañ
pan fo rhywun yn honni ei fod yn gwybod beth yw hapusrwydd, gellir bod yn sicr ei fod wedi ei golli
parfois il vaut mieux chercher à être heureux dans la disgrâce en l\'acceptant que de combattre pour chercher à en sortir - Maurice Maeterlinck
por vezes é melhor procurar ser feliz na desgraça, aceitando-a, do que combatê-la ou tentar ultrapassá-la
pulchrum est in dies conscium fieri se nihil intellegere
quand a càpita che quelchidûn al dîs ed savêr c\'sa sìa la felicitê, stà pòr sicùr c\'àl\'l\'hà bêle pèrsa
quand an qualdun al dis da saver cos’l’è la felicità, as capis ch’al l’à persa
quand che giù el dis de saì cosa l\'è la felicità el vol dì che la l\'ha pirdida
quand ón al pretànnd ed savair cus\'é la felizitè, l é parché al l\'à pirdó ed sicûr
quand quelchi d\'un al diis ad saveir cusa lee la felicitee,s\'pool intuìrr call\'abia smarìda
quando alguém diz que sabe o que é a felicidade, pode-se intuir que já a perdeu
quando qualched\'un dise de saver cossa xe la felicità, se pol intuir che la ga perdua
quando qualcuno dice di sapere cos\'è la felicità, si può intuire che l\'ha smarrita
quando uma pessoa diz saber o que é a felicidade, pode intuir-se que a perdeu
quandu calchissia pratende di sapè ciò ch\'edd\'è a felicità, sarà chi l\'ha persa !
quann qualcun disc ca sap cos\'è a felicità, s po’ capì ca l\'ha pers
quanno quarched´ uno te dice de sape´ ched´ è la felicità, vor´ di´ che ´n ce l´ha più
quannu coccarunu rici ca sapi zoccu jè a´ filicità, veni a ddiri ca a´persi
quannu qualcunu dici di conosci la felicità,si pò immagginà ca l\'ha persa
quannu qualcunu dici di sapiri zocch\'è la filicità, veni a diri ca la persi
quannu unu dicia ca sa \'cchi d\'è a felicità, si po\' capiscia ca l\'ha persa
quann\'uno rice \'e sapé cher\'è \'a felicità, se pò capì che l\'ha perduta
reizēm labāk ir pacensties rast laimi nelaimē, pieņemot to, nevis cīnīties vai mēģināt to pārvarēt
sa bukur është të ndërgjegjësohesh dalngadalë se nuk kupton asgjë
sembae lomanaenj sodamat taeaejxtj minj kulumanjkae saeda paeljksaks rakshatnaenj koraez, konat kulsijxtj mezaegae apak sodak
serte volte xè mejo sercar de essar feìsi nea disgrasia, pitosto che combatar par vegnerghene fòra
serte volte xè mejo sercar de essare contenti nea disgrasia, pitosto che combatare par vegnerghene fòra
serte volte xe mejo sercar d\'èser fełisi \'nte ła desgrasia, pitosto che conbàtar par dàrghine fora
soms is dit beter om te probeer gelukkig wees in rampspoed deur dit te aanvaar as om dit te beveg of te probeer om dit te bowe te kom
soms is het beter om gelukkig te proberen te zijn in tegenspoed door ze te accepteren, dan te proberen te vechten of de situatie te overwinnen
soms is het beter om gelukkig te proberen te zijn in tegenspoed door ze te accepteren, dan te proberen te vechten of de situatie te overwinnen
svo naše znanje tek nam pomaže da umremo bolnijom smrću od životinja koje ne znaju ništa
s\'ad diss ad saver gardér tla faza la felizidà, u\'s vo dir ch\'lè andeda a ramengo
s\'iz gut ven men zet ayn, tsu biselekh, az men farshteyt mamesh gornit!
ta bella cosa ki esti s\'agatai a bellu a bellu ki no cumprendeus nudda
ta bon pa komprondé poko poko ku bo no ta komprondé nada
tae para valom-valom sharxjxkadjkshnaems ton mezaegae af sharxjkadjsak
të gjitha njohuritë tona na ndihmojnë vetëm të vdesim në mënyrë më të dhimbshme se kafshët që nuk dijnë asgjë
tev zanista ku me heye tênê alîkarîya me dike ku bi mirinek bi kultir ji ya sewalan bimrin kû tishtek nizanin
til tider er det bedre å lete etter glede i uhellet ved å akseptere det, enn å kjempe eller forsøke å overvinne det
tin bia ta mihó pa purba ta felis den un miseria i asepté ku bombatié òf purba sali fo\'i dje
toată cunoaşterea noastră ne face doar să murim în suferinţe mai atroce decât animalele care nu ştiu nimic
toch mooi hoe een mens beetje bij beetje begrijpt dat hij in feite niets begrijpt
todo lo ke mos da muestra siensia es de morir en sufriensas mas dolorozas ke los animales ke no saven nada
todos nuestros conocimientos nos ayudan sólo a morir de una muerte un poco más dolorosa que la de los animales que nada saben
todos os nossos conhecimentos apenas nos ajudam a morrer de uma morte um pouco mais dolorosa que os animais que nada sabem
todos os nossos conhecimentos apenas nos ajudam a morrer de uma morte um pouco mais dolorosa que os animais que nada sabem
tot al nostri giudizi l\'è bon snò ad fer la morta piò sgudibla ad quel dal besci ignurenti
tot cein que no rapporte noûtron savâi, l\'è de mourî ein soffreint mé de dèlâo que lè z\'animau que ne savant rein
tot chel che en sa e ser sul a faga morer en maniera molto piò dulurusa de chel che le fa le bestie che le sà nient
Tot çou qu\' nos rapwète çou qu\' nos sèpons, c\'èst dè mori d\'vins dès pus afreûsès sofrances qui lès bièsses qui zèles, ni sèpèt rin.
tots els nostres coneixements ens ajuden només a morir d\'una mort una mica més dolorosa que la dels animals que no saben res
tótt e nòst\' savêr l\'è bòn sno a fês murì \'na mulìga pêz che n\'al bès-ci ch\'i\'n sa gnînt
tòtt qual c\'a savàmm an\'s sèrev èter c\'a murîr ed \'na môrt piò bròta ed quàla dal bêsti c\'in sân gnìnta ed gnìnta
tótt quall ch\'as dà la nòstra sapiänza, l é d murîr con di padimént pió terébbil ed quî däl bîsti ch\'i n san gnínta
tout ce que nous apporte notre savoir, c\'est de mourir dans des souffrances plus atroces que les animaux qui ne savent rien (Maurice Maeterlinck)
toz os nuestros conoximientos nos aduyan nomás a morir d\'una muerte un poquet más dolorosa que ra d\'os animals que cosa sapen
tur nos konosimentu ta yuda nos muri un morto mas doloroso ku animalnan ku no sa nada
tut col che savemma al s\' ajuda soltant a morir d\'una morta un pó pú dolorosa \'d cola dil besti ch\'in san gnent
tut lòn che nòstr savèj a në men-a a l\'é ëd meuire an manera bin pì afrosa che le bestie, ch\'a san nen \'d autr tut
tut quel ch’a savema ‘s iuta sol a morar ‘d na mort an po pusè dolorosa da quela dle bestie ch’le sa gninte
tutte le nostre conoscenze ce \'iutano solo a morì de \'na morte un po\' più dolorosa de quella deji animali che nulla sanno
tutte le nostre conoscenze ci aiutano solo a morire di una morte un po\' più dolorosa di quella degli animali che nulla sanno
tutti i cosi ca sapemu nni jutunu sulu a moriri di \'na morti un pocu cchiù dulurusa di chidda dill\'animali ca non sannu nenti
tutti li nostri conoscenze n\'aiutani sulu a morì di \'na morti nu pocu \'cchiù dolorosa di \'cchira dill\'animali ca nun sapini nent
tutto el nostro saver ne \'juta solo a morir de \'na morte un poco pi\' dolorosa de quela de le bestie che no\' sa gnente
tutto er sape´ nostro ce aiuta solo a mori´ de ´na morte ´n po´ più dolorosa dell´ animali, che ´n sanno gnente
tutto o nòstro savei o n\'aggiutta söo che à moî de \'na mòrte un pittin ciù dösa de quella de bestie che no san ninte
tuttu ello que sapimo c\'aiuta suoru a murì de \'na morte più dolorusa de ella de j\'atri animali que nun sacciu cosa
tuttu u sapire nostru n\'ajuta sulu a fa\' na morte na picca peju di chira di l\'animali c\'un sannu nente
tuttu zoccu sapemu nn´ajuta sulu a moriri ri´na´morti cchiú dulurusa ri chidda ri l´armali ca non sanu nenti
tutt\' \'e cugnizzione noste nce aiutano sulo a mmurì \'e na morte cu tantillo cchiù \'e rulore \'e chillo \'e ll\'animale ca nun sanno niente
uneori este mai bine să cauţi să fii fericit în nenorocire, acceptînd-o, decât să te lupţi pentru a încerca să ieşi din ea
včasih je bolje, da se trudimo biti srečni v nesreči tako, da jo sprejmemo, kot pa da se proti njen borimo in jo skušamo premagati
veškeré naše vědění nám slouží jen k tomu, že při umírání trpíme více než zvířata, která nevědí nic
visas mūsu zināšanas tikai palīdz mums nomirt daudz mokošākā nāvē nekā dzīvnieki, kuri nezina neko
všetky naše skúsenosti ná pomáhajú iba umrieť bolestnejšou smrťou ako je smrť zvierat, ktoré nevedia nič
wakati mtu anapojidai kufahamu furaha, bila shaka ameshaipoteza
wanneer iemand beweert te weten wat geluk is, is hij het waarschijnlijk al verloren
when a person claims to know what happiness is, one can sense that person has lost it
xe bel inacorzerse pian pianin che no se capissi gnente
xe beło inacòrxarse pian pian che no se capise gnente
ye bono dise dando cuenta de que nun entendemos nada
ye guapu atalantare selemente qe nun pescanciamos un res
ye güeno alquirir poquet a poquet l\'aconortamiento de no replecar cosa
zerte volte, pitosto che combater o zercar de vignir fora de una disgrazia, convien acetarla e sforzarse de esser felici con ela
\'t ès toch sjaun waaj ne mins mèt de joëre baeter geet verston datter eegelek niks versteet
είναι καλό σιγά-σιγά να συνειδητοποιείς ότι δεν καταλαβαίνεις τίποτε
μερικές φορές είναι καλύτερα να αγωνίζεσαι για να ευτυχείς στη μιζέρια με το να την αποδέχεσαι, παρά να την παλεύεις ή να προσπαθείς να την ξεπεράσεις
όλη η γνώση μας συμβάλλει μόνο στο να έχουμε έναν πιο επώδυνο θάνατο απ\'ότι τα ζώα που δεν ξέρουν τίποτε
όταν ένας άνθρωπος ισχυρίζεται πως ξέρει τι είναι η ευτυχία, έχεις τη διαίσθηση ότι την έχει χάσει
все наши знания только и могут, что сделать нашу смерть более мучительной по сравнению с животными, которые умирают, ничего не зная
добре е човек да стигне бавно до мисълта, че нищо не разбира
добре поступово приходити до розуміння того, що ти нічого не розумієш
добро је поступно схватати да ништа не схваташ
иногда, вместо того чтобы бороться с несчастьем или стремиться избавиться от из него, лучше попытаться быть счастливым, принимая это несчастье
када неко каже да зна шта је срећа, може се наслутити да ју је изгубио
когда кто-то утверждает, что знает, что такое счастье, можно предположить что он его потерял
приятно постепенно приходить к мысли, что ты ничего не понимаешь
сво наше знање само нам помаже да умремо болнијом смрћу него животиње које не знају ништа
цялото ни познание ни служи единствено да умрем по-болезнен начин от животните, които нищо не знаят
כל הידע שלנו רק תורם לנו למוות מייגע יותר מאשר לחיות הלא יודעות דבר
לפעמים כדאי לנסות להיות מאושרים בתקופת צרות ולא לנסות להילחם בהן, יש לקבל אותן
נעים להבין צעד אחרי צעד שלא מבינים כלום
اين بسيار خوب است که اندک اندک به اين نتيجه برسيم که شما چيزی نميدانيد
شيء حسن أن تدرك شيئاً فشيئاً أنك لم تفهم شيئاً
عندما يقول الشخص بأنه يعرف ما هي السعادة، يعني أنه قد فقدها
كل ما نملكه من معارف، تساعدنا فقط على الموت أكثر ألماً من موتة الحيوانات الجهال
نتیجه تمام دانایی ما این است که با درد بمیریم در مقا یسه با حیوانات که هیچ نمی دانند
وقتی کسی ادعا می کند که می داند خوشبختی چیست , می توان فهمید که او آن را از دست داده است
يستحسن في بعض الأحيان الرضي بالمصائب والقبول بها، وليس مقاومتها ومحاولة الخروج منها
ख़ुशी क्या है, जब कोई यह जानने का तकाज़ा करे तो समझा जा सकता है कि उसे वह खो चुका है
तुम कुछ नहीं समझते यह बात धीरे-धीरे समझना अच्छी बात है
दुर्भाग्य से लड़ने या उस पर क़ाबू पाने के बजाय कभी-कभी उसे अपना कर उसी में सुखी रहना अच्छा है
हमारा ज्ञान हमें जानवरों के मुकाबले, जो कुछ नहीं जानते, एक दर्दनाक मौत मरने में सहायता करता है
ความรู้ทั้งหมดของเราเพียงแต่ช่วยให้เราตายอย่างทรมาณมากขึ้น มากกว่าสัตว์ที่ไม่รู้อะไรเลย
ถ้าใครอ้างว่ารู้จักความสุขว่าคืออะไร เราสามารถรู้สึกได้ ว่าบุคลลนั้นได้สูญเสียมันไปแล้ว
’l è bel riusir a capir an po par volta da capir gninte
一步一步去实现比什么都不懂要好
對於一竅不通的事物最好是放慢實現的腳步
幸福が何か知っているという人は、幸福を失った感がある。
当一个人说他知道什么是快乐的时候,就可以估计他已经丢失了快乐了
我们所拥有的知识只能帮助我们比无知的动物更痛苦地死去
我們所有的知識只能幫助我們比沒有知識的動物更痛苦地死去
時として、不運を受け入れて幸福であろうとするほうが、不運に抵抗し克服しようとするより良い
有些時候,在不幸中學習接受它來讓自己快樂,會比戰鬥或嘗試克服它來得好些
有时候通过接受灾难的现实而得到宽慰比战胜和克服灾难更好受
當一個人聲稱他懂得快樂是什麼的時候,我們可以感覺到他已經失去了快樂
膨大な知識のおかげで、何も知らないで死にゆく動物よりも、我々の死はより苦痛が大きい
너가 아무 것도 모른다는 것을 늦게라도 깨달으면 다행이다
어떤 사람이 행복이라는 것이 어떤 것인지 안다고 주장할 때, 우리는 그가 행복하지 않다는 것을 감지할 수 있다
우리의 모든 지식은 다만 인간이 아무 것도 모르는 동물보다 더욱 고퉁스럽게 죽는 것에 이바지할 뿐이다.